"Torkil-högen"
Listan över Torkilstötens fornlämningar är ganska kort; det finns
en (1) registrerad fornlämning. Det är en gravhög som är både
stor och respektingivande, vilket antyder att den person som
ligger begravd här ansågs betydelsefull. Högens storlek antyder
också att den begravda personen hade ett ganska stort och väl-
mående följe, eftersom man ansåg sig ha råd att investera i ett
så pass omfattande handarbete. Torkilstöten har tydligen varit
en viktig och bra plats att leva på i långa tider!
Gravhögen är belägen på en liten kulle alldeles nedanför den nedre
parkeringen och sophuset på Övre Skrållan.
Det är okänt vem som är begravd här och högen har heller aldrig
undersökts arkeologiskt. Den är rund med en tydlig kantränna
och en grop i mitten. Troligen har det ursprungligen mitt i högen varit
en gravkista som med tiden har rasat in; kanske också
plundrats. Åldern är likaså okänd, men den här typen av gravar
är kända från andra platser där de befunnits härstamma från
tidsepoken ca 400-1050 e.kr.
Det finns tre liknande gravar i Skärkdalen, samt två i Ljungdalens by.
Andra fornlämningar i närområdet
Inom Torkilstötens område finns utöver "Torkil-högen" en del vaga
rester av fäbodrift och ängsslåtter.
I närområdet är just rester av fäbodrift de vanligaste kulturlämningarna.
Det finns dock även en del enklare och oansenliga forngravar,
tex i Kesudalen. Dessa kallas i fornlämningsregistret helt kortfattat
för "bengömmor". Det finns även en hel del fynd som utgör
lämningar av gamla boplatser, kåtatomter och renskötsel.
Uppe på fjällsidorna finns spår av gruvdrift i dagbrott, tex på
Vargtjärnstöten och Norra Gröndörrstöten. Gruvdriftan pågick i huvud-
sak mellan åren 1740 och 1760. Det var kopparmalm som bröts. Ur malmen
framställdes råkoppar vid en hyttanläggning i Ljungdalen. Därefter
bearbetades kopparn vidare vid Ljusnedals bruk.
Fångstgropar
Bland de mer spektakulära fornlämningarna i närområdet hör de
omfattande fångstgropsystem som finns i Skärkdalen men även i
Ljungdalen. Dessa utgjordes av trästängsel som skar av vildrenens
vandringsvägar. Här och var i stängslet fanns passager, som dock
försåtligen försetts med fallgropar eller fångstdiken, där renarna
efter fångst slaktades. Åtskilliga av de gamla fallgroparna kan
fortfarande ses om man vandrar längs fångstlinjerna. Flera av
fångsgropsystemen är utmärkta på tex Gröna Kartan. 
Fångstgrop i Skärkdalen där en rygg-
säck får vara mätsticka.
Det är okänt när systemen ursprungligen anlades, men de är troligen
mycket gamla, kanske flera tusen år. De har emellertid utvecklats och
använts in i ganska sen tid. Fångstgropsystemen sägs ofta ha ansetts
mer värdefulla än själva fädernegården när arv skulle skiftas. Bruket av
fångsgropar klingade av i samband med att jakt-skjutvapen blev vanliga
under 17- och 1800-talen. Jakt med fångstgropar förbjöds i lag 1864.
Här har - istället för fångsgropar - ett fångst-
dike anlagts tvärs över en låg åsrygg
Torkilstöten - en av södra fjällvärldens rikaste botaniska lokaler»
Spår efter issjöar vid Torkilstöten»
Torkilstötens "Klimatarkiv"»
Denna fångsgrop - från Viksjön -
har ovanligt tydliga grävspår
I Torkilstötens närområdet finns kända
fångstgropar bevarade i Skärkdalen,
ovanför Viksjön, i närheten av Ljung-
dalens by och nedanför Vargtjärn-
stöten uppströms Postvallen.